High Carb High Fat

Frukostbuffén imorse. High carb bordet.

Herregud vad jag har ätit de här dagarna. Jag går och är ständigt proppmätt. Det blir ofta så när jag reser bort. (Ett ganska vanligt beteende tror jag)

Jag släpper så gott som samtliga spärrar och äter vad jag känner för, low carb eller inte. Det är både befriande och lite ångestladdat.

Det där med ätandet brukar alltid ordna upp sig när jag kommer hem. Än så länge har det funkat. Jag håller tummarna att så är fallet även denna gång. Rätt var det är så lär det ju vara så att man uppnår en ålder eller stadie i livet när kilona parkerar sig och vägrar släppa taget. Jag vet ju inte när det ska inträffa. Kanske var det när jag fyllde år igår? Kanske det var den magiska gränsen? 

Så lite ångestladdat är det allt. Lika spännande varje gång jag reser bort. Tur att jag rör på mig i alla fall. Det kan jag inte vara utan. Då deppar jag ihop.

Konstigt nog så gillar jag utmaningen att återgå till mitt low carb-ätande när jag kommer hem igen. Och kämpa mig tillbaka till att kläderna sitter som de ska. 

Men jag är fortfarande på semester och tänker äta plättar med lönnsirap imorgon bitti också.

För det är som jag är i en annan värld nu. Ingen LCHF värld utan en HCHF värld. Och apropå det. Nu ska jag ta och gå och äta middag. High Carb High Fat. Troligtvis.

Come to mama...