Så i slutet av veckan kom beskedet att Kaptenens bästis hade fått lössen och då förstod jag att det var kört. Jag kastade mig över Kaptenes hår och kollade. Inget! Eller? Jo, en liten lus kröp där. Panik!!! Jag ringde dagis. Han kommer inte idag, jag tror jag har hittat en lus! Ingen aning hade jag hur den ska se ut men vad annars skulle röra sig där i hans hårbotten? Jag tyckte bestämt att där var några små, små svarta prickar också. Säkert ägg, hur de nu ser ut, tänkte jag. Strunt detsamma. Avlusning blir det.
In i bilen och iväg till Apoteket. Lusschampoo inhandlades och Kaptenen behandlades. Lakan och mössor tvättades.
Och ingen annan i familjen drabbades. Vi hade tur den här gången. Och nu vet jag hur jag ska göra om det händer igen, det är ju bra. En erfarenhet rikare blev jag ju.
Kaptenen går numer under namnet Lilla Loppan härhemma. Krigarprinsessan rättar honom när han med en smula stolthet i rösten pratar om när han hade löss.
"Nej, du hade en lus. Inte löss. Det var faktiskt bara en!"
Och vi skojar om att Kaptenen kunde vandrat runt bland husen med Halloween-utstyrsel och hojtat "Lus eller godis!!?" oh vad mycket godis han hade fått. Folk hade nog kastat hela påsar till honom!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar