onsdag 12 september 2012

Briggen Blue Bird av Hull

Det är så fascinerande med musik och låttexter. Hur fullkomligt uppslukad man kan bli av vissa låtar, medan andra bara skvalar in genom ena örat och ut genom det andra utan att lämna det minsta intryck.
När min vän fru PT och jag var på promenad häromkvällen berättade hon hur hon suttit och lyssnat på Thåström och Imperiets tolkning av Taubes Balladen om Briggen Blue Bird av Hull.

Hon hade gripits så hårt av texten och plötsligt insett hur djupt tragisk den är, och undrat har detta verkligen hänt? Kan det vara så hemskt? 

Fru PT är den mest kunskapstörstande människa jag vet och hon hade därför givetvis börjat att googla fram om texten var sann.

Det var den, i alla fall på det stora hela, berättade hon.
Varpå jag, som inte ens kunde erinra mig om hur låten gick, blev nyfiken.

Så idag när jag skulle köra ner till Mariefred och hade en trekvart för mig själv i bilen satte jag på låten på högsta volym.

Och som jag grät. Tårarna sprutade. Jag var helt förstörd. Och det är bara att ännu en gång konstatera att få personer kan sjunga en text som Jocke T.
Samt också inse att det är extremt få sångare som kan få mig att gråta.

(PS 1. Om du känner att du behöver gråta en skvätt, klicka här.)

(PS 2. Om tröst sedan behövs kan jag berätta att fru PTs research avslöjade att Karl Stranne kom loss och sköljdes upp på land och överlevde...)




3 kommentarer:

  1. Den är fantastisk! Min man brukar ofta sjunga den, alla verserna! Vilken lyx va?
    För många år sen spelade jag den här för ett gäng musikstuderande. Efteråt var det knäpp tyst. (Det brukade det aldrig vara...) och till slut hördes en röst: Näää, så här får det ju inte vara!!! De var så upprörda och tagna!
    Tips, Sofia Karlssons version är inte heller tokig!

    SvaraRadera
  2. Och när det gäller den historiska bakgrunden lär ju Evert Taube själv ha sagt: "låt inte sanningen stå i vägen för en bra historia". Själva händelsen lär vara ihopplockad från flera berättelser om förlisningar och något liknande lär ha hänt med ett skepp med helt annat namn...Karl Stranne är ju en verklig person, men detta lär inte ha hänt honom om man lyssnar till vad hans släkt har berättat. Så här säger t ex en nutida släkting, Mattias Stranne: "Vill ni höra den riktiga historien... mitt namn är nämligen Mattias Stranne från Smögen och jag har hört den här berättelsen av min farmor(Wivan Stranne) som var vän med evert taube... Evert taube satt ofta nere i min farfars Sjöbod (Tage Stranne) och Tage och hans kompisar berättade ofta en del sanna och en del falska berättelser...Denna berättelse är delvis falsk... Karl Stranne var en krympling och kunde knappt gå.. Men däremot var någon annan i min släkt ute på en båt som gick under här utanför Smögen men det var inte briggen blue bird och det var inte Karl Stranne..."
    Haha, nu gick musikvetaren igång här.......

    SvaraRadera
    Svar
    1. Härligt Nena! Håller helt med herr Taube om att man måste ju få dikta ihop sin egen variant om resultatet blir bättre.
      Och min väninna berättade också att det var ett hopplock av de historier som berättades från förr.
      Kul med citat av släktingen! :)
      Kram/S

      Radera