Den där jääävla Sean Banan!

Igår kväll träffade jag ett gäng brudar från mina kvarter här i förorten. Vi träffades på den lokala finkrogen. Vi drack vin och käkade lite, hade allmänt mys. Pratade om allt möjligt.

En del jobbsnack, trädgårdsplanering och en del resor. Och så om barnen förstås, då vi alla har barn i ungefär samma ålder och många av dem går på samma förskola.

Vi kom in i en genusdiskussion och konstaterade att säga vad man vill, men nog är de allt rätt olika våra pojkar och flickor.

Samtalet fick mig att tänka på vad Kaptenen sa till mig igår när vi låg och hade vårt lilla sedvanliga kvällssnack. Han brukar be mig att avsluta med att berätta en liten saga om smurfar innan han ska sova.

Så jag berättade en saga om hur Snickarsmurfen och lilla Smurfan blev kära. Om hur Snickarsmurfen fixade och donade och byggde på deras hem. Sen frågade jag Kaptenen vad han trodde lilla Smurfan gjorde, medan jag själv snabbt försökte tänka ut något politiskt och jämställt korrekt som att hon bytte däck på bilen eller kopplade in deras dator.

Kaptenen funderade en sekund, log finurligt och sken upp. 
-  Jag vet mamma. Hon skakade rooompaaaaa!

När mina väninnor hörde detta tjöt de spontant i kör:

- Den där jääääääävla Sean Banan!

Sen gick den närmaste halvtimmen till att diskutera vad för olika uttryck denne artist lärt barnen. Inga rumsrena grejer direkt. 

PS Till saken hör att Kaptenen har skakat rumpa länge, det är typ det första dans-move han kom på när han var typ två år och vi skrattade så vi grät så han fattade att det var populärt. Sean Banan låten har nog aldrig hört ens, men jag kan tänka mig att han hört uttrycket en och annan gång på dagis och så har det bara rullat på... 

Kanske Kaptenen kan ta över när Sean Banan lägger av?