Svårt att hitta i Dalarna?

Vi är i Dalarna. I huset där jag växte upp. Det är rofyllt och skönt. Jag har tagit med mig jobbdatorn upp och det är i sådana här lägen det är skönt att vara så mobil i arbetet. Igår lånade jag min pappas skrivbord som har utsikt över trädgården. Jag satt där och såg hur barnen pulsade omkring i den blöta snön och byggde snögubbar med sin mormor och morfar. Underbart.

På eftermiddagen tog jag en promenad och när jag gick där kom jag och tänka på en sak som min man (stockholmare som han är) sa en av de första gångerna han var med mig hit. Någonstans i Rättvikstrakten så tittade han ut över landskapet genom bilfönstret och sa:

- Tänk hur det måste låta när folk ska ge varandra vägbeskrivningar här...

Och han har rätt. Det är faktiskt ganska roligt när man tänker på hur det skulle kunna låta:

- Först tar du höger vid det röda huset med vita knutar, sedan kör du förbi det röda huset med vita knutar. Sen tar du vänster vid det röda huset med vita knutar, sen kör du ungefär 2km förbi ett par röda hus med vita knutar, sen svänger du runt det röda huset med vita knutar. När du ser ett rött hus med vita knutar. Då är du framme!