Jag rensade våra stenläggningar idag. Det var ett smutsigt och slitigt jobb och ryggslutet värkte. Ändå. En slags terapi är det att trolla bort allt fult så att det vackra träder fram ändå mer.
Och även mitt i allt ogräsryckande kommer det små ljusglimtar. Små överlevare. Så enkla och så oändligt vackra. Ogräsets små pärlor. De som är välkomna att stå där en stund och glänsa.
För det går bara inte att ta bort dem. Jag till och med välkomnar mossan idag. Den är vacker på sitt sätt. Och det säger jag inte bara för att jag då slipper rensa den.
Tillägger en liten kommentar från Kaptenen från ikväll:
- När jag sitter här på toaletten tänker jag att vårt badrum är som på ett hotell.
Det finns toalett, dusch, dubbla handfat, lite sminksaker.
Och så kan man gå en trappa ner och äta. Som i en restaurang.
Det är som i Åre härhemma, mamma.
Komplimang? Jag vet inte. Men det råder ingen tvekan om att vintersemestern satte spår.
Och det finns alltid nå'n i receptionen. 24/7/365.
SvaraRadera