Tillbaka på akuten och ett bakslag.

Kaptenens teckningar återspeglar som vanligt vardagen...

Under den gångna helgen började jag ana oråd gällande min skadade arm. Den har nämligen låst sig i en vinkel som inte känns bra alls och jag började undra om det verkligen ska vara så.
Starkt påhejad av min man och min svärmor ringde jag tillbaka till den närakut som behandlat mig och förklarade min oro för sköterskan. 

- Det har gått tre veckor och jag kan inte räta ut armen, sa jag.
- Hur går det med dina övningar då? frågade hon.
- Övningar? Vaddå övningar? pep jag, och kände att ilskan blossade upp.
- Har du inte varit hos sjukgymnast? frågade hon.
- Nej, för det är ingen som sagt något om varken sjukgymnast eller övningar, säger jag. (Nu börjar jag få ont i magen det här känns inte som det bådar gott.)
- Oj, men då måste du komma in på en gång så får doktorn titta på det.

Sagt och gjort. Jag fick en tid inbokad en och en halv timme senare, underbara svärmor ryckte ut och skjutsade mig och jag fick träffa en annan doktor än den man jag träffat de första två gångerna.

- Så du kan inte räta ut armen, säger du? Den har låst sig? sa doktorn.
- Ja, säger jag. (Och visar hur långt jag kan sträcka ut den.)
- Hmm..säger han. Och hur har det gått med rehabiliteringen då? Vad säger sjukgymnasten?

Men för i helvete, vill jag skrika, ingen har sagt åt mig att gå till någon sjukgymnast eller göra några jävla övningar! Men det enda jag får ur mig är ett irriterat:

-Nej, för det har jag inte fått veta att jag ska göra! Jag blev tillsagd att vila, och sen börja "tänja lite". Det är allt!
-Oj, men då måste du kontakta en sjukgymnast direkt, säger doktorn, för nu kan det blivit så att armen läkt ihop i den här vinkeln. Och hjälper inte att du går på rehab, då måste vi kanske bryta upp skadan igen...kanske operera.

Vad fan säger man? Jag bara stirrade på honom, och svalde min ilska för det var ju inte hans fel utan hans kollega. Sen åkte jag hem och ringde en sjukgymnast. På torsdag ska jag dit. Och här ska då fan inte brytas upp något. Den ska stretchas ut. Jag ska fixa det här, jag bara måste. 
Jag vägrar låta min skidsäsong och hela vinters glädje gå förlorad för en inkompetent ortoped.

Och så ska jag kolla upp hur man anmäler en felbehandling.