I veckan var det skolavslutning för Krigarprinsessan. Hennes första skolavslutning. Eller hur är det med det där? Är föreskoleklass skola på riktigt? Jag tycker det känns tveksamt. Jag tycker mest det känns som ett gränsland.
Hur som helst var det i alla fall avslutning. Hon fick diplom (läsårsintyg) och en ros. Alla barnen fick en ros med en personlig utmärkelse på. Det var så fint. Det var hockeytjejer och sångkillar, sprintertjejer och bokläsarkillar. Barnen var så stolta och verkade tycka att det var lite pirrigt att en och en gå upp och få sin lilla avtackning. De sken av lycka.
Vår Krigarprinsessa fick utmärkelsen årets pysseltjej. Och vi protesterar inte. Det är precis vad hon är. Hon älskar att klippa, limma, tejpa, pärla, sy, väva och virka. Allt som är handarbete och skapande. Lika mycket som hon älskar att klättra och svinga sig i äppelträden och springa det fortaste hon kan över gräsmattan. Och spela dataspel. Hon är mångsidig.
Jag tycker det är så roligt. Och skönt att se. Jag oroar mig inte längre när barnen sitter och spelar nintendo i timmar vissa dagar. Det hör till att kunna sånt också bland barn idag, så är det bara. Sålänge det inte går överstyr och är det enda de gör.
Det gäller bara att hitta en balans. Och inte stressa upp sig på grund av rädsla för det nya eller för att de inte anses ”fint” att låta barnen spela dataspel. Det känns som vissa stör sig på dataspel bara för att det tror att det är det rätta att tycka så. Jag tror inte barn per automatik blir beroende eller ta skada för att de spelar spel. Sådant som jag själv förut kunde vara rädd för. Men visst måste man som förälder engagera sig och styra en del, hålla koll. Styra vilka spel de spelar.
Det finns tillfällen då vi till och med välsignar de där spelen. En ipad nedstoppad i väskan har räddat många restaurangbesök för vår del. Barnen tröttnar alltid först. Varför ska de sitta och ha tråkigt för att vi älskar långa utemiddagar?
Och så slipper vi som tidigare oroa oss för fläckar från pennorna när det skulle pysslas på restaurangernas vita dukar...
Spår av pysseltjej...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar