Härliga höst!

Idag fick jag en sådan där känsla i kroppen som bara gav total harmoni. Ända ut i fingerspetsarna. 

Jag gick med Krigarprinsessan till skolan. Hon cyklade en bit före mig, och det jag såg där och då när jag promenerade längs gatan brände sig fast i minnet. 

Ett lyckorus infann sig. Tidig höstmorgon, lätt dimma. Termometern visade runt nollan. Det bet i kinderna. 

Framför mig cyklade min fina dotter och när hon passerade under en enorm lönn så regnade det stilla ner gula höstlöv runt henne. Marken var guldgul av löv som redan fallit. Så obeskrivligt vackert det var. 

Denna morgon kommer jag att ta med mig, och minnas.

Och jag är nästan glad att jag inte har någon bild att visa upp över det. 
Jag bara njöt. Drog inte upp telefonen instinktivt som jag brukar, jag bara sög i mig det vackra. utan att ens försöka. 

Jag visste att jag inte skulle kunna fånga ögonblicket på bild med min gamla iphone. Så varför ens försöka? 

Och kanske tappa känslan.