övningar för rumpan
Tidigare idag stod jag vid spisen och försökte laga lunch till barnen. Det är inte det lättaste att steka pannkakor med vänstern kan jag lova, men jag kämpade på som den goda mor jag är. Barnen ville ha pannkakor, klart de ska få det trots sin smått handikappade mor.
Hursomhelst. När jag stod där och stekte och försökte febrilt skaka stekpannan så att pannkakan skulle lossna så jag käckt kunde vända den i luften utan att behöva använda högerarmen, så hör jag ett gapskratt bakom mig.
Där står Kaptenen och viker sig av skratt och pekar på min bakdel.
-Mamma!!!! Din rumpa dallrar när du gör sådär!!!!
Jahapp. Tack för den. Snacka om att jag fick bekräftat det jag känt ett tag, att jag har slarvat med träningen mer än lovligt. Ett skäl är såklart att jag går med armen i bandage just nu, men självklart började slarvet innan det och det hindrar ju inte all träning. Men nu jäklar. Det där var droppen.
Träningscykeln ska fram och träningsschema ska sättas. Hur kunde detta hända? Jag som alltid annars sätter träningen som hög prioritet. Nåja. Dags för omstart.
Jag tröstar mig med att tänka att det är tacksamt att han ser den dallrande rumpan som något ovanligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar