måndag 13 augusti 2012

Vår store lille Kapten


Max gult!!

Någon har berättat för mig att hundar av rasen dvärgschnauzer inte förstår sin egentliga storlek. De skäller ettrigt mot de betydligt större hundarna och verkar tro att de är likvärdiga i styrka och storlek. Det stämmer också bra på de små schnauzrar (plural på den?) jag träffat.

Kaptenen är likadan. Han förstår inte riktigt det där med att vara blyg eller akta sig för de som är större. 

Det har tydligt visat sig vid ett flertal tillfällen i sommar. Kaptenen talar om min mans kusin (som är närmare 30) som ”min nya kompis, du vet”. Han startade också igång en fotbollsmatch när vi var på en byfest på gotland i somras. De andra var väl 10-12 år, Kaptenen är 5. Han såg dem stå och passa en boll mellan sig och gick helt sonika fram och frågade om han fick vara med. Det fick han. 
Efter en stund frågade han om de inte kunde lira match istället. Och så var matchen igång. Han var som deras maskot och gick under namnet Lillepytten. 

I fredags fick vi se detta fenomen igen. Han spelade fotboll med ett gäng barn och vuxna, varpå han gjorde något tveksamt utfall på planen. Han blev uppslängd över axeln på en av de vuxna och buren av planen med domen ”rött kort”.
Kaptenen var ursinnig och sprattlade däruppe. Skrikandes nä, nä, nä... Sen spände han ögonen i mannen som burit honom av planen och röt.

-      - Det där var INTE rött kort! – det var max ett GULT!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar