Jag har turen att ha flera oerhört begåvade musiker i familjen. En lillebror som jag berättat om i ett tidigare inlägg. Och igår var det min fantastiska gitarrist till morbror mr Gibson (med band) och hans minst lika fantastiska dotter fröken Soul som stod för underhållningen.
Det var nog tur att min älskade kusin fröken Soul inte var i Visby på något gig den där dagen för några veckor sedan då muren rasade. Hon hade kunnat bli starkt misstänkt för att ha orsakat händelsen.
Herrejävlar säger jag bara. När lillbruden sjöng så tror jag muren rasade ytterligare en smula. En sån enorm röstkapacitet har hon. Som en superhjälpte.
När hon sjunger så sprängs vilken mur som helst.
Hon är på god väg att bli något stort. Men hon ska nog hålla sig borta från att hålla konserter i klosterruiner och andra kulturarv. För säkerhets skull.
Efter konserten åkte hon till färjan och hämtade sin superhero till pojkvän. Passande nog har han redan ett namn som en superhjälte.
PS. Om det kanske är någon som är nyfiken på hur det gick för min lillebror i jazztävlingen som jag skrev om för några veckor sen, så kan jag berätta att han vann sig hela vägen till finalen, och sen vann han hela schottabalängen! Riksmästare. Inte illa!
Härligt det låter!!! Och grattis till brorsan!
SvaraRaderaGlad påsk, när jag ändå håller på...